Efter att i fyra år ha dragit in sand och småsten i huset, och om vintrarna halkat ner från slänten mot garageuppfarten, alternativt haft svårigheter att ta sig upp i halkan, tröttnade vi rejält - ja, sanningen är kanske den att vi tröttnade för länge sen, men har inte riktigt haft en ekonomi som klarade av det stora jobbet att bygga både trappor, stödmur och lägga marksten.
När vi väl sparat ihop en inte alltför liten summa och bestämt oss för vad vi ska göra på den svåra ytan mellan hus och garage började vi med att ta bort 4 av 6 större stenar som vi haft på rad mellan hus och garage, där vi har en höjdskillnad på ca 90 cm. Stenarna sattes dit av de som jobbade med marken innan vi flyttade in i huset men var, trots dess storlek, ändå för små för att det skulle gå att göra något vettigt på den övre delen vid huset.
Projektet började med att vi (eller rättare sagt en grävmaskin) tog bort
de 4 mittersta stenarna i raden, vilket lämnade ett härligt fult hål
med diverse byggsten i allehanda storlekar. Tanken var att bygga en
stödmur där de 4 stenarna stått tidigare, för att vi skulle kunna få ut
mer av ytan mellan huset och garaget och för att på den nedre delen
kunna göra en cykelparkering.
Vi bestämde oss för att anlita samma person/företag som förra året byggde vår stödmur längs gatan; Trädgårdsmästarna i Järfälla.
Trappblocken i granit hade vi köpt in förra hösten när Stenbolaget reade och haft liggande vid garaget sedan dess. Med tanke på att varje trappsteg väger ca ett kvarts ton kändes det inte helt såå stöldbegärligt... Huruvida det var en god eller dålig affär vet jag inte, då det visade sig att ett av trappblocken inte behövdes...
Trapporna (dels till huvudentrén, dels mellan groventré och förråd) sattes på plats först, något som inte är helt, då det var allehanda lutningar på garageuppfarten. Mer än en gång insåg vi att vi aldrig, och då menar jag verkligen aldrig, hade fixat att lägga detta själv. Inte för att vi någonsin trott det, men mest för att en och annan vänlig själ hade väldigt höga tankar om oss (eller möjligen om sig själv) och tyckt att det borde väl inte vara så svårt, det borde man väl kunna fixa själv...
För att kunna bygga stödmuren, som var nummer 2 i ordningen, var det tvunget att schaktas ut ytterligare med grus och stenar. Det var då vi upptäckte att elen låg ruskigt grunt från markytan och helt fel i förhållande till vårt behov. Tack och lov lyckades grävmaskinisten att inte gräva av varken det röret eller bergvärmeröret...
Tipset är således att (försöka) ha koll på var alla rör under marken går!
Därefter levererades markstenen, som tillsammans med stenmjöl upptog den större delen av garageuppfarten.
Stödmuren börjar ta form...
Trappan till huvudentrén är klar, liksom markstenen mot samma entré.
I och med stenläggningen höjdes marknivån ca 15 cm.
När det var dags att börja med stenläggningen på den nedre ytan, mellan garaget och stödmuren, visade det sig - naturligtvis - att rören låg oerhört grunt även där. Nästan pinsamt lågt! Det var dagvattenrören som endast var några centimeter under grusytan. Detta medförde att vi var tvungna att höja den nivå som stenläggningen var tänkt att läggas ordentligt.
Så här blev trappan mellan groventré och förråd. Dessa trappblock är 150 cm i bredd, medan dem vid huvudentrén är 170 cm.
Vi bestämde oss för att ha kvar de stora stenarna (som inte längre ser så stora ut) på vardera sida om båda trapporna, för att allt inte ska se så stelt och fyrkantigt ut.
Stödmuren byggs på ett snyggt sätt in mot den befintliga stenen. I glipan mellan markstenen, muren och den stora stenen tänker vi lägga jord och plantera marktäckare.
Markytan framför huvudentrén börjar vara klar...
... bara den sista delen fattas. Den som ska vara lite bredare än den övriga delen och med rundade hörn, så att vi kan få plats med ett litet frukostbord i morgonsolen så småningom.
Nu ska bara hörnen rundas till...
Nu är markstenen lagd såväl vid hus och garage och stödmuren klar.
Att parkera bilen på den egna uppfarten under dessa 2 veckor det tog att bygga allt kunde vi glömma. Tur att vi har trevliga grannar som hjälpte oss med plats!
En enormt härlig känsla att kunna gå ut barfota var det efteråt! I alla fall fram tills dess att det skottades dit en hel del stenmjöl som vi i en dryg vecka skulle stå och sopa in i alla springor mellan markstenarna...
Inlägg
